Malcolm Gladwell's Outliers kommenterade jag tidigare på SEOTaktik men som en del av uppstädning och renodling mellan olika bloggprojekt hamnar böcker på Nyhetsbloggen. Inlägget har dessutom byggts ut ordentligt, genomgått kvalitetssäkring och sammanfogat två inlägg. Här diskuteras dessutom viktiga politiska frågor om skolan.
Malcolm Gladwell: The Tipping Point
Malcolm Gladwell (besök gärna Gladwell.com) föddes 1963 och är en kanadensisk journalist och författare numera "baserad" i New York. Han är en fantastisk tänkare och mycket skicklig skribent. Det är en stark kombination.
Hans första bok The Tipping Point är än idag trots att den kom redan 2000 en kompetent genomgång hur idéer sprider sig. Mest intressant med boken är att den stämmer tämligen väl med hur idéer sprider sig mellan bloggar och det är just detta som gör boken imponerande. The Tipping Point tar nämligen inte alls upp bloggar trots att det är där hans teorier bäst stämmer in.
Blink och Outliers
År 2005 kom Blink ut som handlar om de besluts vi fattar blixtsnabbt d.v.s. det jag kallar perception och huvudsakligen studerat på Pryltrend senast med nya TV3 loggan:
Hans senaste bok (september 2009) var Outliers (2008).
Söker Gladwell samma sak i alla tre böcker?
En del av er känner till att jag under flera år hobbymässigt tittat och studerat hur trender sprider sig. Min målsättning är inte att publicera vetenskap eller att skriva en bok. Utan jag hade ett konkret behov av ett fungerande verktyg som kunde hjälpa mig lösa allvarliga politiska problem (utanför Sverige). Från det perspektivet (där jag ev. bitvis nått mycket längre än Gladwell) är det för mig mycket tydligt att han tittar på samma fenomen i alla tre av böckerna.
- The Tipping Point tittar hur idéer sprider sig ovanför en population.
- Blink tittar vad som händer när en idé tränger in via perception (snarare än vad jag med en egen definition kallar arbetsminne).
- Outliers betraktar problemet utmärkt men ändå ofullständigt vad gäller rörande idéer och arbetsminne (återigen och fortsättningsvis min definition).
Jag tror inte Gladwell insett han gjort detta. Helt säkert har han känt att ett samband fanns och att gå från att studera övergripande flöde till perception är väldigt logiskt. Steget därifrån till "arbetsminne" vilket berör våra rationella beslut och faktorer som kan stänga av dem är dock svårare. Runt arbetsminne tappar han bollen och har svårt att sätta fingret just på hur det påverkar och genomgången blir ofullständig. Det han berör inom detta är dock excellent och Outliers bör alla ha läst.
Vad avgör framgång?
Outliers handlar om faktorer som påverkar framgång. Detta är dock inte en typisk lyckas-handbok vilken man lätt associerar beskrivningen till. Istället tittar Gladwell på andra faktorer utanför personen som varit avgörande.
Ytligt verkar ämnet helt annorlunda än i The Tipping Point men egentligen är det samma sak Gladwell tittar på. Medan han i The Tipping Point (första boken) tittade på hur idéer sprider sig mellan personer tittar han här hur extern "kultur" kan skänka individen framgång.
Träning lönar sig
Ett viktigt sidobudskap i Outliers är att träning lönar sig. Han gör en kraftfull argumentation för detta och jag kan inte hålla med mer. För att ta ett eget men annorlunda exempel kan vi titta på sudoku.
Många som inte testat det tidigare prövar det men kommer inte igång. Det är svårt i början och de får för sig att de är dumma. De tror att orsaken är att sudoku är för "smarta" och att dom inte hör dig. Men det stämmer nästan aldrig utan de är ungefär lika smarta som alla andra som håller på med sudoku. Det är träningen som fattas och att de någon gång under livet lärt sig att de inte är smarta.
Får man dem att gå vidare blir det som ett zen-ögonblick för dom och de fylls med glädje. De inser att de också är "smarta". Dessutom blir de konkret smartare vilket flera inlägg diskuterat på Pryltrend:
Negativa stereotyper i Outliers
Delar av Outliers diskuterar den påverkan negativa stereotyper kan ha. Han går igenom och diskuterar intressant forskning där man ser vilken omedelbar och kraftig påverkan de kan ha. Första gången man ser någon av de här studierna (vilket hände mig innan Outliers men med en senare studie än de han tar upp och som vi ska se är den studien mycket relevant för slutsatserna) blir man direkt chockad. Det krävs så oerhört lite för att utlösa dem och påverkan av detta är vetenskapligt dokumenterad enorm.
Outliers tar upp flera faktorer vilka kan motverka och kompensera denna och annan negativ kulturell påverkan. I sista kapitlet skildrar Gladwell en skola baserad på kände jag skrämmande hårt arbete men som presterade konkreta resultat vilket är mer än nästan allt annat man försökt med. Små barn gick upp brutalt tidigt på morgonen och arbetade i skola och hemma med läxläsning till sent på kvällen (22.00 eller senare tror jag det var). Vänner utanför skolan var mer eller mindre omöjligt.
Negativa stereotyper stänger ner arbetsminne
Just genom att boken precis kom för tidigt missar han de starkaste möjligheterna till att skapa effektiv kompensation. Kompensation handlar om att stärka arbetsminne och att det verkligen är så demonstrerades tydligt i den ganska färska studien:
Multiple social identities and stereotype threat: Imbalance, accessibility, and working memory
Där konstaterar Robert J. Rydell att den påverkan den negativa stereotypen att kvinnor är sämre i matematik konkret och omedelbart försämrar kvinnornas arbetsminne när man utlöser den.
För matematik kan man tänka sig att det är specifikt eftersom matematik är beroende av koncentrationsförmåga och arbetsminne mer generellt. Men tänk om det inte är generellt? Vi vet sedan tidigare studier att utlösning av negativa stereotyper generellt försämrar inlärning och prestation. Ockhams rakkniv säger oss att samma mekanism i hjärnan spelar in i samtliga fall.
En bättre skola med mycket höga studieresultat utan omänskligt hårt arbete
Vi inser att den brutalt hårda skolan kanske nådde resultat dels genom att kompensera för redan nedsatt arbetsminne via mer undervisning. Vidare och viktigare indirekt genom att stimulera tillväxt av arbetsminne. Att det är möjligt att stimulera tillväxt har visats i flera studier senaste två åren och där kan t.ex. svenska Cogmed lyftas fram som exempel:
Därmed kan vi se att genvägar där arbetsminne optimerat tränas kan innebära att samma resultat går att nå utan att barnen behöver gå tio timmar i skolan. Det handlar t.ex. om dataspel konstruerade just för att stimulera hjärnan och flera tips finns i:
Träna arbetsminne med dataspel
Optimerad träning av Arbetsminne krävs i skolan
Ingenting i dom resultaten förvånar. Tvärtom är de självklara. Dataspel optimerade för att träna hjärnan stimulerar tillväxt just i delar av hjärnan som krävs för bra studieresultat. Dessa delar av hjärnan växer till sig snabbare därför att träningen är optimerad just för att nå den effekten. Resultatet blir självklart bättre studieresultat.
Faktiskt kan man få ytterligare fördelar av att introducera träning av arbetsminne i skolan:
- Det ger alla barn möjlighet att träna. Välbeställda vet jag redan allt oftare ser till att deras barn tränar hjärnan i samband med läxläsning. De känner att det fungerar fantastiskt.
- Det blir troligare också lugnare därför att det kommer motverka lättare ADHD som ej behandlas med läkemedel. Därmed förbättras hela skolmiljön.
Att introducera träning av arbetsminne i skolan är därför rekommenderat. Det krävs inte mer än att man tar 30 minuter dagligen för att nå exceptionella resultat. Även om man tar det från matematikundervisningen kommer barnens resultat i matematik kraftigt förbättras både i genomsnitt liksom för toppar och dalar. Det tycker jag man kan säga idag är trovärdigt dokumenterat om än indirekt.
Att skolmiljön blir bättre finns det färre studier som visat men vi har åtminstone ett exempel:
"Before and after the training, children were tested on several non-trained measures of working memory. Consistent with the researchers’ prediction, children who received visual-spatial training performed significantly better on several of these tasks than children who received auditory working memory training.
Of particular interest is that children who received visual-spatial working memory training earned significantly more positive behavior points from the camp counselors. Thus, these children were rated as doing a better job of consistently following camp rules and behaving appropriately."
Training of visuo-spatial working memory improves behavior in kids with ADHD
A randomized controlled of two forms of computerized working memory training in ADHD
Christopher Lucas, M.D., M.P.H., Howard Abikoff, Ph.D., Eva Petkova, Ph.D., Weijin Gan, M.S., Solomon Sved, Lindsey Bruett, Brittany Eldridge, B.A
Det är dags att börja hantera skolan vetenskapligt och utnyttja forskning. Idag handlar riktlinjer för undervisning, undantaget principer egentligen helt triviala, huvudsakligen om politiska föreställningar, flummiga idéer och små dåligt genomtänkta studier som regelmässigt saknar vetenskaplig tyngd.
Hitta böckerna i Google Books
The tipping point: how little things can make a big difference
Blink: The Power of Thinking Without Thinking
Outliers
Licens: Foto av Malcolm Gladwell
Licensen för porträttbilden av Malcolm Gladwell är:
Creative Commons Attribution 2.0
Fotograf: Kris Krüg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar